Experimentbloggen

The Facebook experiment

9 Nov 2024

"The Facebook Experiment" (2012), också känt som "Emotional Contagion Experiment", var ett uppmärksammat och kontroversiellt experiment som genomfördes av Facebook tillsammans med forskare från universiteten i California och Cornell. Syftet med experimentet var att undersöka hur innehållet i Facebooks nyhetsflöden kan påverka våra känslor och beteenden utan att vi är medvetna om det. Forskarna ville helt enkelt testa om de kunde påverka människors känslomässiga tillstånd genom att ändra vad de ser på sina nyhetsflöden.

I detta inlägg beskrivs experimentet, the Facebook experiment, och därefter några alternativa förklaringsmodeller vid sidan av teorin om emotionell smitta.

Själva experimentet

Här nedan beskrivs experimentet och en rad reaktioner kring det.

Vad var syftet med experimentet?

Forskarna ville undersöka något som kallas emotionell smitta (emotional contagion). Det innebär att känslor kan sprida sig från person till person – vi påverkas av andras känslor och stämningar, ibland utan att vi märker det. Eftersom Facebook är en plattform där människor ständigt delar sina tankar, känslor och bilder, ville forskarna veta om det går att påverka användarnas egna känslor genom att manipulera vad de ser i sina flöden. Om vi ser positiva eller negativa uppdateringar från våra vänner, kanske vi också blir mer positiva eller negativa i vårt eget beteende – det var vad forskarna ville testa.

Hur gick experimentet till?

Experimentet genomfördes under en vecka i januari 2012, och involverade 689 003 Facebook-användare. Dessa användare utsattes för manipulation av sina nyhetsflöden, men de flesta visste inte om det. Forskarna delade in deltagarna i två grupper: en grupp såg fler positiva inlägg i sitt flöde, medan den andra gruppen fick fler negativa inlägg.

• Positiv grupp: Här fick deltagarna främst se inlägg som uttryckte glädje, optimism eller positiva tankar.
• Negativ grupp: Den här gruppen såg i stället fler inlägg som uttryckte frustration, sorg eller negativitet.

Syftet var att se om de som såg fler positiva inlägg blev mer positiva i sina egna uppdateringar, och om de som såg negativa inlägg blev mer negativa i sina inlägg.

Fortsätt läs →

Vad du inte får göra i chefens rum

29 Jul 2021

Vill du utsätta din chef för ett social experiment? Då har jag tre tips som du kan testa. Ledare precis som alla andra styrs av sociala regler. Det finns vissa saker som de inte får göra med sina följare, och då avser jag inget som är sexistiskt utan andra brott mot sociala regler.

1. Chefen är värd på sitt kontor. Om chefen ber en anställd att sitta ner är det helt i sin ordning. Som en god värd ska man visa sig artig och vänlig.

Om du vill bryta mot denna sociala regel kan du gå in på din chefs rum och säga åt din chef att sitta ner, förutsatt att ni möts stående vid dörröppningen eller inne i rummet. Du som gäst förväntas inte säga åt den som "äger" rummet att sitta ner.

Detta beror inte bara på att det är den som äger rummet som blir tillsagd att sitta ner utan även att den som är lägre i hierarkin säger det. Två fel, eller två regelbrott, utförs på en gång.

Den chef som inte blir ställd av detta är dålig på sociala regler.

2. Det är okej att en överordnad, d.v.s. din chef, klappar dig på axeln för att kommunicera att du har gjort något bra eller för att kommunicera att hen försöker stötta dig när något inte är helt bra.

Om du skulle göra samma sak mot din chef begår du ett outtalat socialt regelbrott. En underodnad får inte klappa sin chef på axeln varken för att kommunicera att chefen har gjort något bra eller för att ge chefen tröst.

Det hela är en tyst konvektion om att chefen ska vara stark inför sina anställda.

3. Det tredje exemplet är lite mer sofistikerat. Det hänger ihop med att chefen ska vara stark. En anställd kan säga att hen mår dåligt eller har råkat ut för något jobbigt. En anställd kan alltså anförtro sig till sin chef. Det beror dels på att det är rimligt att chefen ska veta att något har hänt som kan påverka den anställdes arbetsförmåga eller psykiska tillstånd. Det i sin tur kan sprida sig till kollegor som blir störda. Därför är det viktigt att chefen vet.

Det vora mindre lämpligt att chefen anförtror sig till en underordnad. Chefen får gå till sin chef eller till en terapeut om hen behöver prata av sig.

Naturligtvis finns det enstaka chefer som inte har rätt känsla för det sociala spelet och anförtror sig till sina anställda. Det kan skapa mycket jobbig stämning på arbetsplatsen. En ledare ska visa sig stark så att följarna kan lita på att det finns någon att vända sig när det är jobbigt. En svag chef gör hela arbetsplatsen otrygg.

Hur bär man sig då åt för att skapa ett socialt experiment av detta? Det man behöver göra är att ställa frågor av personlig natur till sin chef ett upprepat antal gånger tills chefen avsiktligt eller av misstag börjar lätta sitt hjärta. Då har man fått chefen att blotta sitt inre och plötsligt har man vänt på rollerna. Den som egentligen är underordnat och anställd har nu ett visst övertag över chefen genom att veta något som är privat.

Vilka typer av frågor ska man då ställa. De mest användbara är:

• Hur mår du?
• Har det hänt något?
• Kan jag hjälpa dig med något?
• Du ser trött/ledsen ut?

Det går att ställa frågor i denna stilen som verkar bygga på ren omtanke och så småningom kommer denna omtanke att sippra igenom murren och få chefen att avslöja något som hen kan komma att ångra.

Det ska sägas att det finns ledarstilar där detta har mindre effekt. Det som kallas tjänande ledare eller tjänande ledarskap påverkas inte lika mycket på ett negativt sätt av att ledaren visar sig sårbar. Medarbetarna vet ändå att ledaren gör sitt yttersta för att stötta dem.

Fundera vidare på dessa sociala experiment och prova det du vill och i den mån det är möjligt.

Bedriver folkhälsomyndigheten sociala experiment i stor skala?

7 Jun 2020

Någon kanske undrar om Folkhälsomyndigheten (FHM) i Sverige bedriver någon form av sociala experiment med den svenska befolkningen nu när det råder coronapandemi. Folk i andra länder kan tro att så är fallet, rent av att vi trevar i blindo. Jag skulle säga att svaret på denna fråga är både ja och nej.

FHM bedriver inte ett socialt experiment i stor skala

Det enkla sättet att svara nej på frågan är att Folkhälsomyndigheten inte använder Sveriges befolkning som deltagare i en gigantisk studie där de leker med liv och död.

Myndighetens agerande är vetenskapligt i den bemärkelsen att de ger rekommendationer i enlighet med gällande svensk lagstiftning, i enlighet med den kännedom myndigheten har om den svenska befolkningen och i enlighet med den forskning som finns om SARS-CoV-2 och Covid-19.

Budskapet har hela tiden varit att hålla nere smittan och skydda de äldre. Det finns ingen anledning att misstro detta.

Fortsätt läs →

Det rökfyllda väntrummet

3 May 2020

Hur skulle du reagera om du satt i ett väntrum och det började ryka från ett av väntrummets angränsande rum? Skulle du lugnt sitta kvar, skulle du fly ut ur rummet eller skulle du försöka informera någon ansvarig? Vissa av ovan responser verkar mer rationella än andra.

På 1960-talet genomfördes en hel del märkliga och ganska roliga experiment. Ett experiment gick ut på att be någon sitta i ett väntrum och släppa på rök efter ett litet tag och för att se hur deltagarna i experimentet reagerade. Förutsättningarna kunde dock variera och deltagarnas agerande varierade därefter.

Ensamma eller i grupp

Experimentet arrangerades av forskarna John Darley och Bibb Latané för att ta reda på på vilka grunder vi ingriper när någon form av olycka eller annan akut situation infinner sig. Experimentet bestod av två testgrupper. Grupp ett var medverakande som satt i ett väntrum själva och grupp två var medverkande som satt i ett väntrum tillsammans med andra.

Fortsätt läs →

Övervakningssamhället

22 Mar 2020

Vi svenskar har länge levt på gränsen mellan frihet och kontroll. På grund av att staten är konstruerad för att skydda kollektivet snarare än individen har en rad åtgärder tagits för att hålla vårt samhälle säkert.

Kritiken av det svenska kontrollsamhället har förekommit i säkert hundra år. Myndigheterna har tillsammans information om varje enskild individ från det att vi föds till vi dör. Det hela baseras på införandet av personnumret.

Det finns många samhällen som är långt mer kontrollerande och diktatoriska än Sverige men ändå har de inte en så utvecklad kontroll av individen som vi har i Sverige. Det finns diktaturer som avundas oss våra system.

Kampen för individens integritet har hörts extra mycket de senaste decennierna som föregick införandet av PuL och GDPR. Som forskare och anställd vid en högskola märker jag av de begränsningar som GDPR för med sig men det verkar inte hindra stora digitala jättar ifrån att övervaka oss och inte heller användandet av alla digitala kameror som finns över hela landet.

Vi ingår alla i ett socialt experiment där staten och andra stora aktörer försöker ta reda på vad vi är beredda att leva med när det gäller graden av kontroll för att känna oss trygga och graden av integritet för den egna individens frihet.

När jag berättar för mina studenter, i samband med en genomgång om hur man utför observation i forskningssyfte, att de är observerade i omklädningsrummen blir de aningen förvånade. De videoinspelningarna är självklart för klädaffärernas eget bruk men det hindrar inte att de kan missbruka materialet eller bli hackade av andra som vill åt materialet.

Numera är det inte bara staten och företag som videoövervakar samhället. Vem som helst kan sätta upp en webbkamera och visa bilder på nätet. Jag kan visa några exempel. Över Stureplan i Stockholm finns en webbkamera som visar bilder en gång i minuten. Den sägs vara där för att ge väderinformation men den kan användas till något annat. Detsamma gäller Sveavägen i Stockholm, på två ställen, en riktad mot norr och en mot söder.

Fortsätt läs →

Vänd streckkoden mot dig

2 Mar 2020

Jag har vid flera tillfällen, vid kassan i varuhus, observerat hur kunder framför mig i kön gör när de ska lägga upp varorna på bandet. Trots att de flesta av oss har fått höra att vi inte ska stapla varor på bandet och därtill vända streckkoden mot oss är det nästan ingen som gör rätt.

Idag råkade jag ut för något som nästan kändes provocerande. Mannen närmast framför mig i kön hade ganska många varor i sin vagn. Han lade konsekvent upp varorna med streckoden nedåt eller bort ifrån sig. Vid några tillfällen var han nära att lägga streckkoden emot sig men korrigerade sig så att koden vändes bort istället. Han hade till och med en gång släppt varan för att sedan lyfta upp den och vända den fel.

Man kan fråga sig om vissa känner ett tvång att låta produktens logotyp vara fullt synlig. Det är som att produkten har ett eget liv som man som kund inte får skända. Kan det kännas ungefär som att lägga ett spädbarn i sängen med ansiktet nedåt?

Fortsätt läs →

Har du betalat för väskan?

19 Jan 2020

Det här med var man ska sitta på bussen, spårvagnen, tunnelbanan eller tåget är en känslig fråga i Sverige. Jag har funderat på två av de outtalade reglerna och lekt lite med andra passagerare.

Den första regeln lyder: om det finns ett ledigt dubbelsäte ska du välja det före att sätta dig bredvid någon.

Den andra regeln lyder: om det är trångt på bussen/spårvagnen/tunnelbanan/tåget får du inte placera din väska eller kasse på sätet bredvid dig så att ingen annan kan ta platsen.

När man bor i en större stad som Göteborg där jag har bott i många år åker man ofta kollektivt. Det brukar vara buss eller spårvagn. När jag bodde i Göteborg och jobbade i Borås reste jag ofta något längre resor med buss eller tåg. Under dessa perioder har jag fått tillfällen att observera enligt vilka regler människor väljer plats att sitta på.

Fortsätt läs →

Gott Nytt År

31 Dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.

Ta vara på alla möjligheter att skratta och passa på att observera våra underliga ritualer och grupp-beteenden. Det händer alltid intressanta saker runt högtider, som nyårsfirandet.

Du är välkommen att följa bloggen 2020. Det kommer även i fortsättningen att bli en blandning av practical jokes, egna sociala experiment och presentationer av genomförda forskningsexperiment.

Sök och behåll ögonkontakt med en främling

14 Oct 2019

Vi människor föds med en dragning till andras ögon. En tänkbar förklaring är att förälder och barn ska skapa starka känslomässiga band till varandra. Det sägs att de som tittar varandra i ögonen en stund utvecklar positiva känslor för varandra. Något som är av stort värde för relationen förälder/barn.

1989 utfördes två experiment av forskarna Kellerman, Lewis och Laird. De gick ut på att två okända personer skulle titta varandra i ögonen i två minuter. Som kontrollgrupper hade de par som tittade på varandras händer eller fick i uppgift att räkna varandras blinkningar.

De som enbart tittade in i varandras ögon i två minuter uppgav en högre grad av tillgivelse och gillande gentemot den andra jämfört med kontrollgrupperna. Att titta varandra i ögonen skapar, ibland, starka känslor.

Marina Abramovic, en performance artist, anordnade en installation 2010 där hon själv satt hela dagar på en stol. Framför sig hade hon ett bord och på andra sidan bordet fanns en tom stol. Efter en tid började människor sätta sig i den tomma stolen och tittade Abramovic i ögonen. Många av de som satt i stolen mitt emot Abramovic uttryckte varma känslor och vissa började gråta. Abramovic själv blev både förvånad och fascinerad över hur många som satte sig och utan instruktioner sökte ögonkontakt.

Fortsätt läs →

Osanna (köns)roller på nätet

1 Aug 2019

I början på 2000-talet när jag höll på med studier i sociologi och antropologi hade jag bestämt mig för att ta reda på hur vanligt det var att tonåringar använde ett nickname på chattar som var något annat än deras eget kön. Det var tänkt som en enkätstudie och jag vände mig till gymnasister i västra Sverige. Som en fältstudie ville jag först testa vilka reaktioner jag fick om jag använde olika nickname och själv valde att vara helt passiv.

Bakgrunden till min fältstudie baserades på att jag vid flera tillfällen hade testat att använda en rad olika användarnamn. Oavsett om jag var passiv eller aktiv när jag trädde in i ett chattrum verkade jag bli kontaktad enligt ett visst mönster. Nu ville jag mer systematiskt testa om det fanns ett mönster.

Den chatt jag valde att testa på var aftonbladet.se. De hade den tidens mest välbesökta chatt med många olika chattrum. Mitt test utspelade sig i huvudrummet ditt alla kommer så snart de loggar in. För tydlighetens skull användes benämningen nickname på det namn man loggade in med som andra användare kunde se och försöka kontakta. Enstaka individer använde sitt riktiga förnamn som nickname medan andra använde ett smeknamn eller något helt orelaterat.

Jag valde ganska neutrala nicknames till en början som Maria eller Peter. Dessa fick vara online i exakt tio minuter innan jag loggade ut. Det sista jag gjorde var att räkna ihop hur många som kontaktade varje nickname som jag hade skapat. Det tog inte lång tid innan Maria blev kontaktad av en lång rad besökare med manliga nicknames. Peter blev inte alls kontaktad. Jag testade att byta till Anna och Thomas. Mönstret blev detsamma. Många användare med manliga nicknames kontaktade Anna medan ingen kontaktade Thomas.

Fortsätt läs →

Köer och konflikter

18 Jul 2019

Det här med att stå i kö är ett väldigt svenskt fenomen. Vi svenskar tycker att det är det smartaste sättet att bli betjänta i den mest rättvisa turordningen. Folk från andra kulturer tycker att det är konstigt. I vissa kulturer mer än i andra så klart.

Vi svenskar är också en aning konflikträdda. Även när vi tycker att andra gör fel har vi svårt att säga det rakt ut. Det kan ju slå tillbaka.

Jag höll ett tag på att säga ifrån när enstaka individer försökte gå före i kön i varuhuset. En vanlig variant när det finns två öppna kassor och en kö till varje är att försöka bilda en egen kö mitt emellan och sedan gå in när det skapas ett mellanrum för någon sekund. Det är då jag säger till att de gott kan vänta precis som alla andra. Ansiktsuttrycket jag då får tyder på att de har blivit väldigt förnärmade.

En gång lyckades en äldre dam ta sig förbi en lång kö. Hon sa något precis innan hon tog platsen före en av dem som stod längst fram. Det var lite svårt att höra men jag minns att det var någon slags förklaring till varför hon behövde komma före samtidigt som det var rent nonsens. Vad hon än sa fanns där ingen rimlig förklaring. Där föddes en idé till ett socialt experiment.

Fortsätt läs →

Om att klä ned sig när man ska köpa dyra kläder

7 Jul 2019

Det hela började som något av ett dåligt omdöme från min sida. Först hade jag ont om rena tröjor så det fick bli en av de som jag använder mindre ofta. En något för kort t-shirt. Jag tittade mig väl inte så noga i spegeln innan jag gick hemifrån. Vissa dagar har jag på mig slitna jeans och denna dag var en sådan. Vissa dagar har jag också på mig slitna skor och denna dag var en sådan. Jag menar inte slitna så att de har gjort sitt utan bara så att de inte ser särskilt snygga ut längre. Eftersom det regnade tänkte jag just denna dag att jag kanske skulle ta en regnjacka istället för paraply. Problemet är bara att min enda regnjacka är ganska gammal och ser väldigt tråkig ut. Om man därtill tar med i beräkningen att det var ett tag sedan jag var hos frissören kan man kanske bilda sig en uppfattning om hur helhetsintrycket för andra blev.

En oavsiktligt nedklädd man klev efter jobbet in på NK i Göteborg. Jag behövde nya kläder så jag gick dit jag brukar för att få mina favoritmärken. De som inte kände igen mig sedan tidigare försökte att undvika mig med blicken men hade ändå koll så att jag inte gjorde något opassande. Just vid denna tid var det inga som brukar ta emot mig och ge mig hjälp. De hade väl rast eller hade gått hem för dagen. Till slut gick jag fram till en man och bad om hjälp. Han var på gränsen till otrevlig, något överlägsen i tonen. Intressant, tänkte jag. Beror det på att han är ny eller beror det på hur jag ser ut?

Fortsätt läs →

Rollspel i föreläsningssalen

27 May 2019

För några år sedan när jag höll en föreläsning om kunskap och lärande ville jag få med något om talängslan då det har en dokumenterat negativ effekt på lärande. Jag bestämde mig för att inleda hela föreläsningen med detta i form av ett rollspel.

Hela föreläsningssalen var full med ca 300 studenter som gick sin första termin i någon av lärarutbildningarna. Det var första föreläsningen jag skulle ha för dessa studenter men det var fler föreläsningar planerade. Jag brukar vara lite mer nervös när jag träffar en studentgrupp för första gången än övriga gånger. Jag drog nytta av detta när jag med lite lätt darrig stämma började tala till auditoriet.

Jag sa:

"Nu när jag står här känner jag att det är något som inte står rätt till. Jag har bultande hjärta, svettningar, kraftigt illamående, har yrsel, känner mig blossig runt hals och ansikte. Det är nog bäst att jag går hem och lägger mig."

Jag tog min ryggsäck och började gå mot ytterdörren.

Det jag beskrev var några av de typiska symtomen vid talängslan.

Fortsätt läs →

Söka ögonkontakt

12 May 2019

När jag var tonåring, runt fjorton kanske, bestämde jag mig för att jag skulle utföra ett test med min omgivning. Omgivningen var typiskt vägen hem från högstadieskolan där jag gick. Vem det än var som jag mötte när jag promenerade på vägen hem skulle jag söka ögonkontakt och se vem som tittade bort först. Jag gjorde det lite som en tävling där jag ville vinna men motparten visste ju inte att de blev utmanade. Ta del om hur utfallet blev i ett av mina tidigaste sociala experiment.

Jag hade bestämt mig för att om jag ska utföra detta test måste alla jag möter behandlas lika. Det får inte vara så att jag möter någon som är supermacho eller en råbarkad person som gör mig för nervös för att jag ska kunna utmana denna i en ögonkontaktstävling. Det får heller inte vara så att om det är en tjej eller kvinna jag möter som är så fin att jag blir generad inte vågar etablera ögonkkontakt med risk att motparten ska tro att jag flörtar. Inga åtskillnader var tillåtna. Jag skulle söka ögonkontakt med alla och hålla den så länge jag kunde.

Fortsätt läs →

Fängelseexperimentet / Stanfordexperimentet

27 Apr 2019

Ett av historiens mest kända sociala experiment är Stanfordexperimentet eller Stanford Prison Experiment. Det arrangerades av Philip Zimbardo (professor i psykologi) 1971. Syftet var att bättre förstå vad som låg bakom konflikter inom fängelser och marinkåren. Utfallet blev mer drastiskt än väntat med inslag av sadism samt depression och stressyndrom efter bara några dagar.

Zimbardo och hans forskarteam lade ut en annons för att rekrytera studenter till experimentet. Över 70 svarade. Efter ett noggrant urval för att se att alla var vid god fysisk och psykisk hälsa valdes 24 personer ut. Dessa 24 personerna slumpades in i två grupper där en grupp skulle vara fångar och en grupp skulle vara fångvaktare.

För att göra experimentet så realistiskt som möjligt hämtades "fångarna" av polisen i sina hem. De fick genomgå rutinfrågor på polisstationen, fotograferas och lämna fingeravtryck. Därefter fick de på sig en svart huva så att de inte skulle se vart de förflyttades. "Fångarna" transporterades till en arrangerad fängelselokal som var belägen i källaren till ett av Stanforduniversitetets byggnader.

Fortsätt läs →