Vill du utsätta din chef för ett social experiment? Då har jag tre tips som du kan testa. Ledare precis som alla andra styrs av sociala regler. Det finns vissa saker som de inte får göra med sina följare, och då avser jag inget som är sexistiskt utan andra brott mot sociala regler.
1. Chefen är värd på sitt kontor. Om chefen ber en anställd att sitta ner är det helt i sin ordning. Som en god värd ska man visa sig artig och vänlig.
Om du vill bryta mot denna sociala regel kan du gå in på din chefs rum och säga åt din chef att sitta ner, förutsatt att ni möts stående vid dörröppningen eller inne i rummet. Du som gäst förväntas inte säga åt den som "äger" rummet att sitta ner.
Detta beror inte bara på att det är den som äger rummet som blir tillsagd att sitta ner utan även att den som är lägre i hierarkin säger det. Två fel, eller två regelbrott, utförs på en gång.
Den chef som inte blir ställd av detta är dålig på sociala regler.
2. Det är okej att en överordnad, d.v.s. din chef, klappar dig på axeln för att kommunicera att du har gjort något bra eller för att kommunicera att hen försöker stötta dig när något inte är helt bra.
Om du skulle göra samma sak mot din chef begår du ett outtalat socialt regelbrott. En underodnad får inte klappa sin chef på axeln varken för att kommunicera att chefen har gjort något bra eller för att ge chefen tröst.
Det hela är en tyst konvektion om att chefen ska vara stark inför sina anställda.
3. Det tredje exemplet är lite mer sofistikerat. Det hänger ihop med att chefen ska vara stark. En anställd kan säga att hen mår dåligt eller har råkat ut för något jobbigt. En anställd kan alltså anförtro sig till sin chef. Det beror dels på att det är rimligt att chefen ska veta att något har hänt som kan påverka den anställdes arbetsförmåga eller psykiska tillstånd. Det i sin tur kan sprida sig till kollegor som blir störda. Därför är det viktigt att chefen vet.
Det vora mindre lämpligt att chefen anförtror sig till en underordnad. Chefen får gå till sin chef eller till en terapeut om hen behöver prata av sig.
Naturligtvis finns det enstaka chefer som inte har rätt känsla för det sociala spelet och anförtror sig till sina anställda. Det kan skapa mycket jobbig stämning på arbetsplatsen. En ledare ska visa sig stark så att följarna kan lita på att det finns någon att vända sig när det är jobbigt. En svag chef gör hela arbetsplatsen otrygg.
Hur bär man sig då åt för att skapa ett socialt experiment av detta? Det man behöver göra är att ställa frågor av personlig natur till sin chef ett upprepat antal gånger tills chefen avsiktligt eller av misstag börjar lätta sitt hjärta. Då har man fått chefen att blotta sitt inre och plötsligt har man vänt på rollerna. Den som egentligen är underordnat och anställd har nu ett visst övertag över chefen genom att veta något som är privat.
Vilka typer av frågor ska man då ställa. De mest användbara är:
Det går att ställa frågor i denna stilen som verkar bygga på ren omtanke och så småningom kommer denna omtanke att sippra igenom murren och få chefen att avslöja något som hen kan komma att ångra.
Det ska sägas att det finns ledarstilar där detta har mindre effekt. Det som kallas tjänande ledare eller tjänande ledarskap påverkas inte lika mycket på ett negativt sätt av att ledaren visar sig sårbar. Medarbetarna vet ändå att ledaren gör sitt yttersta för att stötta dem.
Fundera vidare på dessa sociala experiment och prova det du vill och i den mån det är möjligt.